Hade en period på ca 3-4 månader som jag inte kunde träna pga. att jag inte hade någon medicin mot min reumatism som fungerade. Då är det riktigt dumt att utsätta sig för mer påfrestning än det jag måste.
Men nu är jag på g igen. Oj så skönt det är. När jag väl är igång igen, vilket tar emot som för alla andra för att det är skönare att sitta kvar i soffan, så mår jag lite dåligt över träningspass jag ställer in.
Jag är ju ingen sån som tränar för att få stora muskler eller bli en ny Sveriges-starkaste-kvinna :)
Inte för att jag på något sätt föraktar människor som tränar för detta ändamål. Utan det är bara så att min kropp är lite skör mot den sortens träning. Så min träning går mer ut på att hålla senor, ligament och skelett i hyfsad form så de håller så länge som möjligt, och att jag kan leva ett så smärtfritt liv som möjligt.
För er som inte vet det har jag RA, reumatoid artrit. Har inte en enda led i kroppen som är opåverkad.
Jag gör detta för min egen skull, inte för någon annans. Det tror jag är en av de viktigaste ingredienserna i träning, oavsett träningen avser att gå ner i vikt, bygga muskler eller upprätthålla normala funktioner. Att man gör det för sin egen skull.
Bonus jag får av träningen är att jag, känner mig mer hälsosam, flåset är mycket bättre, jag kan röra mig bättre, jag känner mig snyggare, jag har mer energi, jag är gladare/positivare osv.
Då jag tycker att det är rätt så trevligt att promenera och cykla så gör jag gärna det. Vilket också är ett plus på träningskontot. Jag har ju under så många år knappt kunnat röra mig framåt överhuvudtaget, då mina fötter tyckte att jag hade gått färdigt. Men efter två omfattnade fotoperationer har jag nu till och med kunnat börja springa igen. Inte långt och inte länge, men lite och kort. Fatta vilken lycka :)
Så jag inser att det gäller att ta vara på varenda dag jag kan röra mig, varenda dag jag kan cykla, gå, springa. För vem vet, inte jag och inte min doktor iaf, när jag inte kan det längre. Det är inget jag går omkring och funderar på heller. Har insett att även om jag visste så kanske jag inte ens lever till dess. Det är det som är en av tjusningarna med livet. Att man inte vet så mycket om det :)
Och till alla er som stör sig på min träning kan jag bara beklaga att ni slösar er energi på att ens bry er. Lägg den energin på att se över ert eget liv så att ni hittar det som får er att må bra :) Och jag kan bara meddela att oavsett vad andra tycker eller tänker så kommer jag fortsätta vara egoistisk i detta fall och enbart tänka på mig själv. Det är min hälsa, mitt liv och mina beslut!
Puss och kram <3
~Kicko~
Jag gör detta för min egen skull, inte för någon annans. Det tror jag är en av de viktigaste ingredienserna i träning, oavsett träningen avser att gå ner i vikt, bygga muskler eller upprätthålla normala funktioner. Att man gör det för sin egen skull.
Bonus jag får av träningen är att jag, känner mig mer hälsosam, flåset är mycket bättre, jag kan röra mig bättre, jag känner mig snyggare, jag har mer energi, jag är gladare/positivare osv.
Då jag tycker att det är rätt så trevligt att promenera och cykla så gör jag gärna det. Vilket också är ett plus på träningskontot. Jag har ju under så många år knappt kunnat röra mig framåt överhuvudtaget, då mina fötter tyckte att jag hade gått färdigt. Men efter två omfattnade fotoperationer har jag nu till och med kunnat börja springa igen. Inte långt och inte länge, men lite och kort. Fatta vilken lycka :)
Så jag inser att det gäller att ta vara på varenda dag jag kan röra mig, varenda dag jag kan cykla, gå, springa. För vem vet, inte jag och inte min doktor iaf, när jag inte kan det längre. Det är inget jag går omkring och funderar på heller. Har insett att även om jag visste så kanske jag inte ens lever till dess. Det är det som är en av tjusningarna med livet. Att man inte vet så mycket om det :)
Och till alla er som stör sig på min träning kan jag bara beklaga att ni slösar er energi på att ens bry er. Lägg den energin på att se över ert eget liv så att ni hittar det som får er att må bra :) Och jag kan bara meddela att oavsett vad andra tycker eller tänker så kommer jag fortsätta vara egoistisk i detta fall och enbart tänka på mig själv. Det är min hälsa, mitt liv och mina beslut!
Puss och kram <3
~Kicko~
Vad är så viktigt att det är värt att offra sin sinnesfrid för det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar